Ett nytt år, nya (o)möjligheter!

Ett vanligt sätt att bearbeta en text är att man stryker sådant som är onödigt (upprepningar, utnötta fraser, utfyllnadsord). Texten blir helt enkelt tätare.

Då man skriver poesi, är det extra viktigt med förtätning. En prosaist kan stryka en fjärdedel av texten under bearbetningen. En poet kanske stryker merparten.

Som matematiker känner jag mig bekväm med korta och koncisa formuleringar. Risken med poesin (liksom med matematiken) är förstås att den blir alltför abstrakt och exkluderande. Då gäller det att hitta bilder som gör texten levande.

Jag måste erkänna att jag inte är en så värst rutinerad poet ännu. Men jag jobbar på det.