Nu finns min bok. Den kan köpas i Gros bokhandel i Vasa eller förhandsbeställas via Scriptums nätbokhandel på adressen www.scriptum.fi. Officiellt utkommer boken den 21.4.

Tack till Svenska kulturfonden för en fin fest!

För att fira Bokens och rosens dag kommer jag att signera min nya roman i Gros bokhandel lördagen den 22.4 kl 12-14, för dem som inte har möjlighet att komma på bokutgivningsfesten kvällen innan. De tjugo första köparna av boken får en ros.

De sista pusselbitarna börjar falla på plats. För ett par veckor sedan satt vi punkt för de sista ändringarna och den slutgiltiga pärmbilden blev färdig. Nu lever jag bara i spänd förväntan på att min roman - min första roman - ska komma från tryckeriet.

Det är en omvälvande process att jobba fram en bok och ju mer man kommer in på slutrakan, desto större känns det. Jag har många gånger tänkt på hur lyckligt lottad jag är, som har fått jobba med så duktiga medarbetare. Att ge ut en bok via ett etablerat förlag lönar sig alla gånger, trots den väntan och osäkerhet det ofta innebär under processens gång.

Det är över fem år sedan jag började skriva på den här boken och fyra år sedan jag sände det första utkastet till ett förlag. Så här i efterhand måste jag ändå säga: Det var värt det.

Foto: Patricia Rodas

Välkommen på bokutgivningsfesten, som är öppen för allmänheten, fredagen den 21.4 kl 19 på Vasa Arbis.

I samband med att boken kommer ut, kommer jag också att besöka skolor, bibliotek och bokhandlar. Bland annat dessa datum är spikade:

Vörå bibliotek onsdagen den 19.4 kl 19
Gros bokhandel lördagen den 22.4 kl 12-14
Nykarleby bibliotek onsdagen den 26.4 kl 19

Vi träffas där!

Äntligen har min roman fått en titel! Den är rena motsatsen till de senaste veckornas febriga yra, med korrekturläsning, fotografering, baksidestexter och pärmbildsförslag. Men nu har det hänt!

Spikat är också ett datum för utgivningsfesten. Platsen är Vasa Arbis, fredagen efter påsk, den 21. april kl 19-20.30. Skriv in det i kalendern och kom med och fira min bok!

I samband med lanseringen av boken kommer jag också att göra biblioteks- och skolbesök i regionen. Ta gärna kontakt om du eller någon du känner vill att jag kommer och berättar om boken på något evenemang!

Väl mött på Vasa LittFest i helgen!

I helgen har jag varit ledig, efter ett par tre veckors intensivt arbete med vårens bok. Som lärare är jag van med perioder av mer arbete än vanligt, under studentskrivningar och periodbyten, men det här har nog toppat allt hittills. För två år sedan, när min novellsamling skulle komma ut, kände jag senast av något liknande.

Någon gång under förra veckan tänkte jag, som man brukar under en förlossning, när styrkan i värkarna överrumplar en, trots att man har varit med förut och borde veta vad man har att vänta sig: aldrig mer.

Kanske handlar det inte bara om att skriva en bok, utan om att värka fram den. Och när det gäller en bok är väntetiden inga nio månader, ånej! Här handlar det om år och sedan ska den krystas fram i slutskedet, oberoende av hur ont det gör. För ut ska den!

Ändå går det koncentrationskrävande redigeringsarbetet kanske inte att jämföra med förlossningens dödsskräck. Trots allt har jag bara lidit av huvudvärk, haft ont i ögonen av för långa pass framför datorn och sovit dåligt. Men som väl är har jag inte varit mer lättirriterad än vanligt härhemma, vilket annars brukar vara fallet när jag är stressad. Istället har jag bara varit trött, trött, trött, gått och lagt mig tidigt, stigit upp på morgonnatten och jobbat, jobbat, jobbat.

Imorse när jag var ute och gick, kände jag hur lugnet plötsligt infann sig. Snön ligger vit på träden efter ett par dagars töväder med regn och snöslask. Det är helt vindstilla och några minusgrader – det bästa vintervädret.

I fb-flödet står det: ”There is no elevator to success, you have to take the stairs.” Jag tar ett steg i taget och ibland, som idag, sätter jag mig ner och överblickar landskapet.

Äntligen har jag fått börja jobba med slutredigeringen av vårens roman!

Slutredigeringen av en text inför utgivningen av en bok liknar inget annat. Varje kommatecken ska sitta rätt, varje ord ska ha den rätta betydelsen, det ska inte förekomma konstiga perspektivbyten eller oklarheter när det gäller kronologin i handlingen.

Samtidigt som man har vansinnigt mycket jobb, ska man kunna se kritiskt på sin text, kritiskt, kritiskt, kritiskt, men samtidigt tro på sig själv. Man ska kunna förhålla sig till redaktörens kommentarer, så att man gör de behövliga ändringarna men ändå inte ger avkall på sin egen personliga stil och kärnan i berättelsen.

Det är inte konstigt att man gräver ner sig i en slags tunnel, när allt fler av dygnets timmar börjar upptas av arbetet med och tankarna kring texten. Men det finns ett ljus i tunneln. Snart kommer boken ut!

Idag har jag gjort ett större genombrott för upplösningen i ett av mina romanmanus. Arbetet med vårens roman har skjutits upp gång på gång och kanske är det precis under sådana här dödperioder som man kan hitta nya vägar, då man egentligen inte har tid att jobba med något utan bara gör det slentrianmässigt, i väntan på något annat.

En annan orsak till genombrottet är nog att jag har tagit en paus med genomläsningarna och därför fått en överblick över manuset, där brister i intrigen har framträtt tydligare. Så kanske det ändå ligger någon sanning i det där påståendet att språkgranskning och intrigskapande ibland behöver skiljas åt tidsmässigt.

Den här veckan har jag varit och simmat, besökt biblioteket flera gånger och varit på lunch med en skrivarkompis. Dessutom sov jag länge och gott inatt med många färgrika drömmar och samlade på mig några nya idéer, innan jag steg upp och kokade morgongröt åt familjen.

Tydligen är det här receptet för ett framgångsrikt skrivande. Att ibland syssla med annat och unna sig ett gott liv mellan varven.